År 2015 startades en bolåneutredning i Sverige. Målet var att skapa en bättre balans på lånemarknaden och även öka konsumentskyddet. En av de punkter som tidigt nämndes var att konkurrensen från utländska banker behövde ökas . Detta genom att det skulle vara enklare att låna pengar i exempelvis Norge eller Tyskland trots att man bor i Sverige. Med en ökad konkurrens skulle även priserna på lånen i Sverige kunna pressas. Det är tydligt att skillnader finns bara genom att jämföra räntan på bolån i Danmark mot i Sverige.
Just denna utredning hade enbart fokus på bolån men tanken är helt rätt. Ökad konkurrens skapar bättre förutsättningar för konsumenten. De som erbjuder lån med höga räntor skulle helt enkelt inte kunna överleva länge på marknaden.
Här skulle det även önskas att en utredning satte fingret på privatlån och sms-lån. I vissa fall finns det ett mycket stort utbud av aktörer. Detta exempelvis gällande privatlån. Idag går det att få lån ner till 4% ränta vilket är historiskt mycket lågt. Men när det kommer till privatlån till personer med betalningsanmärkning är utbudet betydligt mindre. Det gör att de kan hålla räntorna uppe. Konkurrensen är helt enkelt för liten.
I en lång artikel i Svenska Dagbladet kritiserades dessa banker just för att man har så höga räntor. De som har betalningsanmärkning får idag betala en ränta som är 4-5 gånger högre mot de som inte har betalningsanmärkning. Detta tjänar företag som BlueStep, Svea Ekonomi och Marginalen stora summor på. Dessutom visar statistik att dessa lån ökar snabbt.
Första steget – Norge
Ett första steg vore att bjuda in Norge till den svenska marknaden. Detta utifrån två aspekter. För det första för att öka konkurrensen och för det andra eftersom språket är så lika. Dessutom finns en rad olika samarbeten länderna mellan. Utöver det kan även nämnas att Bank Norwegian idag är en mycket stor aktör på den svenska marknaden för privatlån. Det finns alltså redan norska aktörer. Men utbudet skulle kunna bli betydligt större. Att ta ett forbrukslån i Norge (så heter konsumtionslån på norska) bör alltså bli enklare. Detta genom att både underlätta för de norska aktörerna att etablera sig i Sverige och för konsumenten att sedan teckna detta lån.
Ser man sedan till SMS-lån borde även denna marknad kunna förbättras avsevärt. Räntorna är höga och i många fall är avtalen inte speciellt smickrande. Skulle en aktör komma in och vända upp och ned på denna bransch skulle de säkert kunna ta stora marknadsandelar.
Välkommen Norge – och sedan resten av Europa.
